Ansvarsfrihet — vad granskningen faktiskt påverkar

Punkten står alltid på dagordningen, och nästan alltid går den igenom på tio sekunder. Någon läser upp att revisorn tillstyrker, ordföranden frågar om stämman kan bevilja ansvarsfrihet, ett par personer säger ja och mötet går vidare till valberedningen.

Tills det år då någon säger nej.

Ansvarsfrihet är den punkt på stämman som har störst juridisk tyngd och minst uppmärksamhet. Här är vad beslutet faktiskt innebär, vilken roll revisorn har i det, och vad som händer när ansvarsfrihet inte beviljas.

Vad ansvarsfrihet betyder

Att bevilja ansvarsfrihet är föreningens sätt att säga att den inte tänker rikta några skadeståndsanspråk mot styrelsen för det gångna året.

Det är alltså inte ett betyg på hur bra styrelsen skött sig. Det är ett avstående från en rättighet. Stämman kan mycket väl tycka att styrelsen gjort ett medelmåttigt jobb och ändå bevilja ansvarsfrihet, eftersom ingenting skett som är värt att kräva pengar för.

Beslutet gäller det som stämman haft möjlighet att känna till genom årsredovisningen och revisionsberättelsen. Har styrelsen lämnat felaktiga eller ofullständiga uppgifter är beviljad ansvarsfrihet inte något skydd för det som hållits dolt.

Vem som beslutar

Stämman, och ingen annan. Enligt 6 kap. 10 § ska den ordinarie föreningsstämman besluta om ansvarsfrihet gentemot föreningen för styrelseledamöterna.

Punkten är alltså obligatorisk. Den kan inte hoppas över för att året varit lugnt, och den kan inte delegeras till styrelsen själv.

Beslutet fattas för varje ledamot. I praktiken röstar stämman om styrelsen som helhet, men det går att bevilja ansvarsfrihet för alla utom en — och det är precis vad man ska göra om det bara är en person som saken gäller.

Revisorns roll

Revisorn beslutar ingenting. Revisorn lämnar ett uttalande, och stämman gör vad den vill med det.

Uttalandet finns i revisionsberättelsen, som ska vara styrelsen tillhanda senast tre veckor före ordinarie föreningsstämma och följa med i kallelsen. Det är därför medlemmarna kan läsa revisorns bedömning innan de kommer till mötet — om kallelsen gått ut i tid.

Revisorn har tre möjliga hållningar: tillstyrka, avstyrka, eller avstå från att uttala sig. Den sista används när revisorn inte fått tillräckligt underlag för att bilda sig en uppfattning.

När revisorn avstyrker

Att avstyrka är en allvarlig sak och används sparsamt. Men det finns lägen där det är den enda korrekta hållningen.

Styrelsen har överskridit sina befogenheter. Beslut som enligt stadgarna eller lagen kräver stämma har fattats av styrelsen på egen hand. En större ombyggnad, en väsentlig förändring av föreningens fastighet, en försäljning.

Medel har använts på ett sätt som inte går att förklara. Uttag utan underlag, betalningar till närstående utan avtal, kostnader som saknar koppling till verksamheten.

Styrelsen har inte fullgjort sina skyldigheter. Bokföringen är eftersatt, avsättningen till underhållsfonden har uteblivit i strid med stadgarna, försäkringar har inte förnyats.

Revisorn har nekats underlag. Här är utgångspunkten tydlig: föreningen ska ge revisorn tillfälle att genomföra granskningen i den omfattning revisorn anser nödvändig, och lämna de upplysningar och den hjälp som begärs. Vägrar styrelsen är det i sig ett skäl att inte kunna uttala sig.

I samtliga fall gäller samma ordning. Ta upp saken med styrelsen först. Ofta finns en förklaring, och en missuppfattning reds hellre ut i februari än inför fyrtio medlemmar i maj. Kvarstår problemet ska det stå i berättelsen, konkret och neutralt formulerat.

Jäv på stämman

Det här missas i många föreningar, och det gör beslutet angripbart.

En medlem får inte rösta i frågor som rör befrielse från skadeståndsansvar eller annan skyldighet gentemot föreningen, när frågan gäller medlemmen själv. Regeln finns i 6 kap. 37 §.

I klartext: en styrelseledamot som också är medlem får inte rösta om sin egen ansvarsfrihet. I en liten förening där halva styrelsen sitter i lokalen kan det ändra utgången av en omröstning påtagligt.

Låt det framgå av protokollet vilka som avstått. Blir beslutet ifrågasatt senare är det protokollet som får svara.

Om ansvarsfrihet inte beviljas

Först: det är inte en uppsägning. Ledamöterna sitter kvar om de valts för längre mandattid, och de kan väljas om.

Vad som händer är att föreningen behåller möjligheten att rikta skadeståndsanspråk mot dem för det året. Det är en möjlighet, inte ett åtagande — beslutet i sig startar ingen process.

Ska föreningen gå vidare måste någon driva frågan, och det finns en tidsfrist för att väcka talan. Den fristen och förutsättningarna i övrigt regleras i 21 kap. lagen om ekonomiska föreningar, och det är ett läge där föreningen bör ta juridisk hjälp innan den agerar — inte efter.

Ett nekat beslut har också en praktisk följd som är värd att tänka igenom i förväg. Det är svårt att fortsätta samarbeta i en styrelse där stämman nyss sagt att den inte litar på ledamöterna. Räkna med avhopp, och med att valberedningen får arbeta.

Vad beslutet inte handlar om

Att neka ansvarsfrihet är inte rätt verktyg för att uttrycka missnöje. Tycker medlemmarna att styrelsen är passiv, att avgiften höjts för mycket eller att tvättstugan borde renoverats — då är svaret att välja en annan styrelse, inte att neka ansvarsfrihet.

Nekad ansvarsfrihet är ett påstående om att styrelsen kan ha orsakat föreningen skada. Används det som en protest urholkas det, och den dagen det verkligen behövs tas det inte på allvar.

Vanliga frågor

Vad innebär ansvarsfrihet för styrelsen i en BRF?

Att föreningen avstår från att rikta skadeståndsanspråk mot styrelsen för det gångna räkenskapsåret. Det är inte ett betyg på styrelsens arbete, utan ett avstående från en rättighet.

Måste stämman besluta om ansvarsfrihet varje år?

Ja. Enligt 6 kap. 10 § ska den ordinarie föreningsstämman besluta om ansvarsfrihet gentemot föreningen för styrelseledamöterna. Punkten kan inte hoppas över.

Får en styrelseledamot rösta om sin egen ansvarsfrihet?

Nej. En medlem får inte rösta i en fråga om befrielse från skadeståndsansvar gentemot föreningen när frågan rör medlemmen själv, enligt 6 kap. 37 §.

Vad händer om ansvarsfrihet inte beviljas?

Föreningen behåller möjligheten att rikta skadeståndsanspråk för det året. Ingen process startar automatiskt — någon måste driva frågan, och det finns en tidsfrist. Ta juridisk hjälp innan ni agerar.

Måste styrelsen avgå om ansvarsfrihet nekas?

Nej. Ledamöterna sitter kvar sin mandattid ut och kan väljas om. I praktiken leder det ofta till avhopp ändå.